Barn- och utbildningsnämndens ordförande Lasse Johansson (S), tycker att det fria skolvalet borde tas bort. Föräldrar går på magkänsla och inte på logik. Hårda ord.

Elevströmmar mellan olika skolor gör det svårt för förvaltningen att planera. Det är säkert sant. Det motverkar integration. Det är knappast föräldrarnas ansvar. Johansson hävdar också att föräldrarna väljer skola efter ”magkänsla”. Det är ”magstarkt”. Johansson vill därför att det fria skolvalet bör ses över. Såna beslut fattas av riksdagen, oavsett vad Lasse Johansson tycker om saken. Det senaste resultatet i den internationella Pisa-mätningen visar att Sverige inte förbättrat sin likvärdighet mellan skolor. Faktum är att Sverige ligger sämst till bland de nordiska länderna. Anledningen till det, analyserar ordföranden, ligger i det fria skolvalet. Jasså. Beviset för att det är svårt för rektorer att planera när 15 elever från Trekanten väljer bort Barkestorpsskolan i Smedby till förmån för Falkenbergsskolan. Skolan som brukar ha kommunens bästa skolresultat…Magkänsla? Kanske. Rätt eller fel? Kanske är det lika enkelt att ta tåget till Kalmar som att stiga av i Smedby. Kanske tränar man eller spelar på Kulturskolan.

Falkenbergsskolan brottas visserligen med andra problem. Trots föräldrar med hög utbildning är de sociala problemen som skolan får hantera stora. Det handlar inte så mycket om integrationen utan om att sociala och psykiska problem, som droger, misshandel, självskadebeteenden och annat inte känner sociala gränser. Falkenbergsskolan har lägre bidrag eftersom andelen pojkar, invandrare och ”synliga” sociala problem är lägre än i till exempel Kalmarsundsskolan. Det är en parantes.

Att föräldrar i den nya jätteskolan i gamla Teleskolan i Tallhagen skulle välja bort den av magkänsla är knappast riktigt. Säker skolväg för dem som inte har rätt till skolskjuts, närheten till hemmet i stan, storleken… Att koka ned detta och fler aspekter till magkänsla är som sagt ”magstarkt”.

Kritiken låter inte vänta på sig. Daniel Braw påminner om att det enligt FN:s barnkonvention är föräldrar som uppfostrar (väljer skola) åt sina barn.

Carl-Henric Sölvinger (L) hugger direkt. Han är djupt kritisk till att ordförande i barn- och utbildningsnämnden påstår att föräldrar väljer skolor på magkänsla och att de handlar ologiskt.

Min magkänsla är att debatten fortsätter.

Något som jag tycker känns magstarkt läste jag i Kyrkans tidnings senaste nummer. Det handlade om en ny begravningsmetod där kroppen komposteras. ”Av jord är du kommen…”. ”Logiskt och vackert” menar Katarina Spade (sic), vd och grundare till Seattlegöretaget ”Recompose”. Efter en månad i en i en behållare med träflis, blålusern och halm har kroppen förvandlats till kompost. De anhöriga kan ta med sig mullen hem och använda den i rabatten. Min magkänsla säger nej och det gjorde katolska kyrkan i Washington också när beslutet att använda metoden togs.

Jag får flashbacks till metoden promession som tack lov lades på is – grävdes ned? Metoden gick ut på att frystorka kroppar och sedan skaka sönder dem. Resterna var ett biologiskt material som skulle kunna begravas grunt och därmed snabbt brytas ned. Det lät vackert. Metodens förträfflighet gick inte att bevisa. Bara tanken på den frystorkade mat jag ätit under fjällvandring fick mig att rysa av obehag. Grejen med frystorkat är att det väger lite men också att det sväller i kontakt med vatten. Företaget Promessa numera gått i konkurs, Vacker tanke var promession men oetisk och obevisad. Den som såg Talang i fredags och såg att det gick att slå i en spik som legat fryst i kolsyresnö förstår att en människokropp av kött och blod inte går att ”skaka sönder” (kanske kan man banka hårt köra den igen om en mangel, stenkross…) oetiskt och ovärdigt är det i vilket fall.

Själv skulle jag inte vilja använda en död anhörig som kompost i trädgården. Det vackra i det kan jag inte se – trots att metoden är ”klimatsmart”.

För övrigt såg jag årets första tussilago igår. Magkänslan säger att våren är på väg.