Man ska inte kasta sten i glashus. Och den som är utan synd ska kasta första stenen…Med detta sagt vill jag klargöra att även jag har en balk eller två i mitt eget öga. Också jag brister ibland. Jag gör fel och betett mig illa.

Jag var på stranden häromdagen. Efter badet hängde vi i cementtrappan En glad trio med barn i tre-fyraårsåldern dök upp på trappan och hoppade ned i vattnet. Det skrattade och hade jätteroligt. Det konstiga var att det inte fanns någon vuxen i närheten som verkade känna barnen. Jag var hela tiden orolig att de skulle halka på stenarna och slå huvudet i den hårda trappan. Jag gissar att de små barnen inte var simkunniga. Plötsligt hittade trion en sten – stor som en honungsmelon. Nu började de kasta stenen i vattnet.

I början hoppades jag att någon mamma/ pappa/ vän eller släkting till barnen skulle komma och stoppa stenkastningen. Barnen brydde sig ju inte om att se efter om det fanns någon annan i vattnet när de kastade. När ingen dök upp gick jag fram till dem och sa åt dem att sluta. De tittade på mig förundrat och efter någon minut började de kasta stenen igen. En pappa med en liten flicka på en madrass framför sig fick stenen precis i bakhasorna. ”Ni får inte kasta sten”, sa jag med högre röst och spände ögonen i trion. Det hjälpte inte. De glodde bara och flinade. Det var uppenbart att de inte tog en tillsägelse från en främmande tant det var ju ”kul” att kasta sten…

Först när det kom en man och utan att säga ett ord tog stenen och la den i ett röse verkade barnen inse att stenkastningen var över. 150 meter bort kom också en kvinna sakta gåendes i strandkanten. Det var barnens mamma som inte synts till under hela tiden och som uppenbarligen varken brydde sig om säkerheten för sina barn. Ingen av dem kunde simma. Ingen av dem hade puffar, badring eller flytväst. Tre ensamma och glada små barn som utan att se sig för kastade en stenbumling i från en brygga ned i vattnet på en badplats!

Nu läser jag att barn kastat sten på Skälbys getter och att deras pappor både struntade i att säga till dem och bråkade med personalen när de tillrättavisade barnen – och papporna. Polis fick tillkallas!

Jag vet inte vilket som är värst att kasta sten på försvarslösa djur? Eller att papporna för det första inte sätter stopp för stenkastningen eller att de bråkar med personalen när den försöker stoppa djurplågeriet? Eller att det eskalerar så att polis måste tillkallas!

Man kastar inte sten mot levande varelser. Inte mot getter, inte mot pappor med små barn. Och skulle barnen ändå kasta sten så är självklart att föräldrarna eller någon annan vuxen korrigerar beteendet – omedelbart.

Jag tycker att stenkastning är avskyvärt oavsett om den används mot kvinnor, poliser, räddningspersonal, socialarbetare – eller getter. Jag tycker faktiskt även illa om stenkastning mot bilar och byggnader. Vem vill ha ett samhälle där det är ok att kasta sten?

Grus i maskineriet får vi leva med. Sand i skorna också men stenkastningen måste vi sätta stopp för. Ingen har rätt att få sin vilja igenom beväpnad med sten.

Du ska inte kasta sten när du sitter i glashus. Det är faktiskt en ganska bra levnadsregel.

Därför är det lite skojigt när Jonas Gardell ”rasar”. Han har inte fallit samman utan är arg får man förmoda, så upprörd att han krävde kulturministern Amanda Linds, MP, avgång.

Hur som helst, läste jag hans indignerade krönika om hur nöjesbranschen drabbats av restriktionerna kring pandemin. Han har rätt i sak. Branschen är hårt drabbad. Många inblandade är frilansare.

Men visst haltar argumentationen något ändå. 2018 ”dödsstädade” Jonas Gardell genom att plocka ut nästan 179 miljoner kronor ur sitt bolag Jonas Gardell Produktion AB. Själv sa han till Dagens Industri att han dödsstädat för att kunna säkra framtiden för sina två barn.

Jag missunnar inte Gardell vare sig framgång eller pengar, men skulle inte artister, som likt Jonas Gardell, blivit riktigt förmögna, kunna sträcka ut en hjälpande hand till ljus- och ljudtekniker, sminköser, scenografer, dansare, räddare och artister, konstnärer och författare som just nu inte har varken förmögenhet eller inkomst?

Lite Robin Hood – ta från de rika och ge till de fattiga. ”Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen…” Kanske kunde de rika de rika nöjesmänniskorna, sträcka ut en hand till de fattiga. Skapa en fond tillsammans med artister. Gardell är tydligt vänster borde kunna visa på solidaritet gentemot fattiga och arbetslösa kollegor. Istället kräver han bidrag och ministerns avgång. Det ekar ihåligt. Självklart behövs kultur- och nöjeslivet i ett samhälle. Självklart. Men stödet borde gå till dem som inte kan klara sig på egen hand inte till Krösus Sork och Joakim von Anka De klarar sig pandemin till trots. Visa den solidaritet som många talar om men som verkar så svår att visa i handling. Det är vi alla som ska betala räkningen för bidragen och stöden – solidarisk om inte våra eventuella förmögenheter gömts på konton på Kaymanöarna eller i Schweiz.

Jag har svårt att tro att Danny Saucedo skulle kommit ”ensam” med en gitarr till festen för 250 personer i Pite havsbad men Gardell har rätt i att det faktum att Saucedo skulle spela är avgjorde att festen som fått tillstånd fick ställas in så är det riktigt underligt. Men visst var det väl så att kommunen medvetet brutit mot regeln om högst 50 personer vid sammankomster…?

Sen må fördelningen av Statens resurser och bidrag ha mycket i övrigt att önska under Coronapandemin ha mycket i övrigt att önska. Det kommer att behövas en kommission som dels tittar på hur Sverige hanterat Coronaviruset – rent fysiskt dels på hur våra resurser fördelats till olika branscher. Men för ögonblicket kan nöjesbranschen hjälpa varandra – tror jag.

För övrigt: Tyckte någon att jag var elak mot privatpersonen Håkan Juholt i min förra krönika. ( https://skrivklada.com/2020/07/24/semesterklada) Det var jag inte. Politiker ska granskas om de så blir ambassadörer i Reykjavik eller Pretoria. Dessutom måste jag förtydliga en sak. Orsaken till att Juholt inte fick fortsätta arbeta i Oskarshamn utan blev lokalredaktör i den pyttelilla kommunen Högsby, var att han själv engagerade sig kommun- och rikspolitiskt. Han initierade en egen ”ungdomslista” i riksdagsvalet med mottot att ingen politiker borde sitta i riksdagen mer än två perioder. Det löftet glömde han visst bort på vägen…

Läser i Barometern att statyn med ”David och Goliat” snart är färdig. Men var inte grejen med David att han inte var beväpnad med svärd utan att han fick Goliat på fall med en slangbella och en – sten? Jag trodde den unge mannen dödat en dansk?

Så ja. Nu tror jag att den värsta klådan gått över.