I några artiklar har jag på senaste tiden upptäck termen ”före vår tideräkning” Förkortat f.v.t

”I dalen Deir al-Bahari (…) har arkeologer hittat klippgravar och gravschakt daterade till 1600 före vår tideräkning.” Skriver DN i en artikel med rubriken ”Flera fynd vid kvinnlig faraos tempel”

Längre ned i artikel beskrivs bronsmynt med Alexander den stores bild. Mynten är från 300-talet f.v.t

Eftersom jag är nyfiken undrade jag om media gått över till terminologin på inrådan av Språkrådet.

På Google hittade jag en passus om att den nya varianten, var ett sätt att främja sig från den religiösa kopplingen till Jesu födelse. Så vitt jag hittat är Sverige ett av få länder som försökt införa förändringen. När jag googlar vidare finner jag att Språkrådet är kritiskt till uttrycken”före/ efter vår tideräkning” samt varianten ”före/ efter vår tideräknings början.”

Eftersom nyfikenheten drivit mig under alla år som journalist mejlar jag Språkrådet. Det kan ju vara en gammal artikel jag hittat. Språkrådet kan ha ändrat sig. Om inte, vill jag veta varför man är kritisk.

Redan efter någon timme får jag ett svar från en språkvårdare i svenska på Språkrådet. Hon skriver bland annat:

”Många har försökt att lansera andra uttryckssätt som mindre utgår från kristendomen, och som samtidigt tonar ner det som historiker anser vara ett felaktigt födelseår för personen Jesus. I Sverige förekommer ibland även f.v.t. (före vår tideräkning) och e.v.t. (efter vår tideräkning), och ännu mer sällan även f.v.t.b. och e.v.t.b. (före/efter vår tideräknings början). Men dessa uttryck har inte fått någon större spridning. En kritik som framförts mot dessa alternativ är att vår i praktiken betyder detsamma som Kristi födelse. Till dess att något bättre uttryck etablerats rekommenderar vi f.Kr. och e.Kr.”

Så klart vill jag också ta reda på när och varför utgångspunkten för tideräkningen blev Kristi födelse. (Som, enligt vår tideräkning inträffade år 1. År noll finns inte lär jag mig av Dick Harrisson) Men Jesus, är forskarna ganska säkra på föddes inte år 1. Jesus föddes under Herodes den stores tid och han dog fyra år f.Kr. Därmed tror forskarna att Jesus i själva verket föddes mellan sju och fyra år före Kristus. Rörigt eller hur.

En orsak till tidsstrulet längre fram kan ha varit ett beslut på kyrkomötet i Nicaea år 325. Där bestämdes att påskdagen alltid ska infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen… Det vill säga tidigast 22 mars och senast 25 april. Senaste gången påskdagen firades 22 mars var 1818 nästa gång det händer är 2258.

Det säger sig självt att matematiken inte var helt enkel.

Den skytisk-romerska munken Dionysos Exiguus (470 – död någon gång mellan 540- 560) var den som genom att börja räkna tiden med det år Jesus antogs ha fötts, startade vår nu vedertagna västerländska tideräkning.

Tyvärr räknade han fel på födelseåret… Det är mänskligt att fela. Och felet har aldrig korrigerats.

Även i länder som har andra kalendrar än vår använder sig av CUT, det vill säga, Koordinerad universell tid. Enligt CUT har vi precis kommit in i år 2025 e.Kr.

Jag har mejlade DN om saken och fick följande svar.

”Fick ett mejll med en fråga du skrivit om huruvida DN övergått till att skriva före/efter vår tideräkning i stället för före/efter Kristus.
Och jag kan säga att det inte finns en sådan regel, f Kr och e Kr är att föredra. Men om någon däremot hellre önskar skriva före/efter vår tideräkning så finns heller inget förbud för det.”

Inom parantes sagt var tydligen Jehovas vittnen bland de första att använda sig av: före vår tideräkning. Är inte det spännande?

Förövrigt undrar jag hur slarvig en säkerhetsrådgivare får vara innan man istället får titeln ”säkerhetsrisk-planterare”?

Henrik Landerholms hanterande av sekretessbelagda handlingar liknar dem som vi lokalreportrar i Nybro upptäckte på socialförvaltningen i början av 2000-talet. Förvaltning hade aldrig någon post som var offentlig. Däremot låg det ofta sekretessbelagda handlingar vid den skrivare, som jag och mina journalistkollegor hänvisades till.

Ibland får man inte fela!