Världens sötaste lilla gulletroll, Maggie, snart två år, upphör aldrig att förvåna.

Maggie är en hund. Åtminstone köpte vi henne under förutsättning att hon var en hundvalp. Nu undrar jag om vi fått en racergam förklädd i hundpäls?

Det började tidigt med att hon sniffade upp en hartass i en åker. Sedan dess har det bara fortsatt. Hon går fram som en dammsugare och hittar alla möjliga rester av djur. I en annan åker hittade hon resterna av en katt och en väläten bröstkorg och ryggkotor av ett rådjur.

Jag har stått och försökt gräva ned ytterligare hartassar i mossan. Korv i byte mot hartass fungerar under ett ögonblick men tassen är ju kvar när korvbiten borta… Dubbelvinst till hunden!

Jag borde naturligtvis förutom bajspåsar stoppa på mig plastkassar. Häromdagen fick jag blixtsnabbt kasta mig över ett fågelkadaver, som hunden nosat upp i en dikeskant. Under någon minut lyckades jag lura henne att leta godis i barken på ett stort träd. Då slog jag till. Benbitarna fick precis plats i en bajspåse.

En gång när vi gick en riktig långpromenad hamnade Maggie lite på efterkälken. Eller? Hon hade parkerat sig i kanten av en åker. Hon rotade runt med nedböjt huvud. Svansstumpen gick som en propeller. När jag visslade lyfte hon inte ens huvudet. Eftersom hon inte verkade vilja komma till mig, vände jag om för att se vad som upptog hennes väsen. När jag kom närmare lyfte hon blicken och tittade på mig. Hon var röd av blod i hela ansiktet och vild av lycka!

Jag fick strida lite för att få på henne kopplet. Hon la i handbromsen och följde motvilligt med. När vi gått drygt 200 meter från det blodiga bytet släppte jag henne lös. Hon gick lugnt vid sidan i tre meter sedan gjorde hon en blixtsnabb u-sväng och skenade tillbaka till kadavret. Det blev inget mer frigående på den promenaden. Vi avslutade utflykten med bad och avmaskning.

Nu senast hoppade hon in i ett buskage och kom ut med en hel vinge av något slags rovfågel. Bytet var för stort för att lägga i en bajspåse. Jag slängde upp eländet i ett träd. Tillräckligt högt upp för att Maggie inte skulle nå även om hon ställde sig på tå. Men hon försökte!

Snälla någon ”hundmänniska” hur uppfostrar man en gam till att bara äta det som bjuds?

För övrigt är det också jätteäckligt att katterna lämnar möss i trädgården, som vår lilla gam letar upp och placerar på altanen. Det går åt mycket bajspåsar när man ska sopa rent framför egen dörr. Om ni förstår vad jag menar.